Är du källkritisk på rätt sätt?

Källkritikens dag inrättades 2017 och uppmärksammas den 13 mars varje år.

Två skolämnen med stark koppling till källkritik är samhällskunskap och svenska. Anders Waldt och Cecilia Lilja, författare till två av Digilärs läromedel, utvecklar hur källkritik fungerar i deras ämnen. 

Anders Waldt, författare till Digilär Samhällskunskap för gymnasiet.

På vilket sätt får eleverna kompetens kring källkritik i läromedlet? Vad innebär källkritisk kompetens i samhällsämnet?

Anders Waldt
Anders Waldt

– Källkritik har med rätta fått en allt större plats i samhällskunskapsundervisningen och därmed även i Digilär Samhällskunskap för gymnasiet. Digitaliseringen och vår användning av sociala medier och internet ställer helt nya krav på den källkritiska förmågan.

– Utöver att gå igenom de konkreta källkritiska metoderna – till exempel granska en hemsida och dess layout, äkthet och tendens – finns det även en djupare diskussion kring andra delar av källkritik. Till exempel hur vi väljer våra informationskällor, hur vi reagerar på kunskap som går emot vår egen övertygelse och vikten av kunskap som en del av källkritiken. En källkritisk kompetens kan inte bara byggas på olika tekniker för att granska en källa, utan det krävs även god kunskapsnivå i ämnet. Om du exempelvis inte har kunskap om vanliga fallgropar med statistik kan du lätt låta dig luras av fejkade nyheter som innehåller förvanskad statistik. Återigen, kunskap om samhället skapar fundamentet för källkritik.

Cecilia Lilja, digital pedagogisk utvecklings- och produktionschef samt medförfattare till Digilär Svenska för gymnasiet.

Vad innebär källkritisk kompetens i svenskämnet och hur är det inkorporerat i läromedlet?

Cecilia Lilja
Cecilia Lilja

– Skolverket har gett oss ett viktigt uppdrag i att undervisa eleverna om hur de ska förhålla sig till all information som finns omkring dem i dagens digitala värld. För svenskämnet innebär det att källkritiken kontinuerligt behöver vävas in i undervisningen. Oavsett vad som är i fokus bör elever alltid vara kritiska när de ger sig ut och letar information till egna uppsatser, muntliga framföranden o.s.v. 

– Min erfarenhet är att det är bra med tydliga instruktioner och checklistor som eleverna alltid kan ta fram för att påminna sig om vad som gäller. Källkritik är inget man kan gå igenom i två veckor och sedan aldrig återkomma till, utan det är ett ständigt närvarande moment i svenskan, precis som muntlig och skriftlig förmåga.

– I alla kapitel, oavsett om det handlar om antikens litteratur eller språksociologi, finns därför uppgifter där eleven uppmanas att redovisa muntligt, skriva olika sorters texter och kritiskt granska informationstexter.