Tre nycklar till att lyckas med digital läsning

Svensk skola digitaliseras. Samtidigt kommer forskningsrapporter som visar att läsning kan påverkas negativt när den sker på skärm istället för på papper, något som vi måste förhålla oss till och arbeta med. I digitala läromedel är läsning på skärm en självklarhet. Här är Digilärs tre nycklar till att lyckas med digital läsning.

Av: Cecilia Lilja

Studien Don't throw away your printed books, av bl.a. Pablo Delgado som kom förra året blev en snackis på temat digital läsning. Även Skolverket har sammanfattat de viktigaste forskningsrönen under den talande rubriken ”Tryckta texter ger bättre läsförståelse”. Hur ska vi då förhålla oss till detta som lärare – och i vårt fall – som läromedelsproducenter? Vi på Digilär ser det så här: om vi vill förbereda eleverna för ett modernt framtida liv måste vi räkna med att det kommer att ingå digitala texter och läsning på skärm. Vi behöver förse eleverna med metoder för att kunna ta till sig texter i digital form med samma djupa förståelse som om de läst dem på papper.

Digilär och läsningen

Som producenter och författare till digitala läromedel har vi länge intresserat oss för de här frågorna. Vår plattform, Digilär, har utvecklats i samverkan med specialpedagoger och lärare som testat läsning och förståelse med utvalda elever. Vi har även samarbetat med forskare inom lässvårigheter och koncentrationsproblematik. De har hjälpt oss med råd kring hur vi på bästa sätt kan ta fram ett digitalt program som stöttar fördjupad läsning, koncentration och inlärning. Vårt arbete har lett till att Digilärs läromedelstexter omges av ett gränssnitt och digitala funktioner som vi vet underlättar såväl läsning som inlärning.

"Vi behöver förse eleverna med metoder för att kunna ta till sig texter i digital form med samma djupa förståelse som om de läst dem på papper."

Vi har fokuserat på tre viktiga delar:

1. Fokus och enkel navigering

Forskning visar att en läsare lättare blir distraherad vid läsning på skärm, och att det är svårare att få överblick och orientera sig i en digital text. Digilärs gränssnitt är därför utvecklat för att vara intuitivt. Varje sida på Digilärs plattform är avskalad och innehållet – t.ex. text och bild – är i fokus. Inställningar, menyer och metainformation om innehållet är dolt under ett fåtal knappar – men alltid lätta att nå.

Inför läsningen får eleven en tydlig överblick över vad hen kommer att möta i form av uppgifter om beräknad lästid, antal övningar till texten med mera. Men när eleven väl har gått in i en text döljer vi allt annat och låter text och bilder få all plats.

Det finns också särskilda funktioner som underlättar ytterligare: Eleven kan välja att bläddra i stället för skrolla för att få fram ett avsnitt i taget, eller aktivera en läslinjal om hen vill se bara en rad i taget. Det är möjligt att dölja bilder, färgmarkeringar och andra visuella delar om eleven behöver koda av texten för sig.

Digilärs funktioner för att anpassa texten finns i alla våra läromedel.

Digilärs funktioner för att anpassa innehållet finns i alla våra läromedel.

 2. Lässtöd i både funktioner och innehåll

Olika elever har olika behov. Därför har vi tagit fram funktioner och särskilt utvecklat innehåll som stöttar utifrån flera behov.

I varje del av Digilär är det möjligt att lyssna på texten (inte bara grundtexten utan också alla frågor, uppgifter, bildtexter o.d.). Textens storlek, typsnitt, kontrast och bakgrundsfärg kan justeras.

Stöttning finns även i innehållet. Klickbara ordförklaringar ger en förklaring till svåra ord och begrepp direkt i texten. Bilder och filmer visualiserar textens innehåll. Klickbara fördjupningar och extramaterial skapar möjlighet att lära ännu mer. Lättlästa texter och introduktionsfilmer underlättar för den som saknar grundläggande förförståelse.

3. Läsförståelseträning och direkt feedback

Flera forskare har sett att läsning på skärm leder till förkortad lästid och ytligare läsning. Men man har sett att detta minskar om läsaren får arbeta med någon typ av aktivitet i anknytning till läsningen. För att motverka sämre läsförståelse på skärm bör lärare alltså låta eleverna arbeta med texten under och efter läsningen.

Kopplat till texterna på Digilär finns alltid läsförståelsefrågor med facit eller självrättande övningar som ger direkt feedback om svaret var rätt eller fel. Eleven kan välja ut nyckelord och spara i egna ordlistor, vilka ligger till grund för en självrättande ordträningsfunktion som kan användas för att träna sig på såväl glosor som begrepp.

Eleven utmanas även till diskussion och analys med hjälp av fördjupande uppgifter till texterna. Om eleven har läst och förstått texten på djupet kommer svaren på de större uppgifterna att bli både mer utvecklade och nyanserade. Som lärare kan du läsa och ge feedback till eleven direkt i Digilär.

Vad kan du som lärare göra?

Digilärs stöd och funktioner ger möjlighet att underlätta elevens lärande vid läsning av digitala texter. Men vad kan du som lärare göra?

Öva själv på att använda digitala verktyg och lär dig vad som fungerar. En studie från 2014 (U. Samuelsson) har visat att ju mer lärare arbetar med IT, desto bättre blir de på att använda digitala lärverktyg i olika sammanhang.

Det är en slutsats som vi delar, efter att ha studerat beteendet hos våra läraranvändare. Ju mer de nyttjar ett digitalt läromedel, desto nöjdare är de. Lärarens kunskap och motivation är ytterst avgörande för hur digitaliseringen i varje enskilt klassrum lyckas.

För att stötta dig fortsätter vi på Digilär vårt arbete med att ge Sveriges lärare och elever de bästa förutsättningarna för lyckad digital läsning.


 

Vill du läsa mer? De här källorna har vi utgått ifrån i artikeln ovan.

Studier

Delgado, P., Vargas, C., Ackerman R., Salmerón, L., 2018.
Don't throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension (2019-08-16)

Grönlund, Å., Wiklund, M., 2018.
Det digitala lärandets möjligheter – att leda den digitala skolan

Rasmusson, M., 2014.
Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat.  (2019-08-16)

Samuelsson, U., 2014.
Digital (o)jämlikhet. IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital. (2019-08-16)

Forskningsöversikter

Wennås Brante, Eva, 2019.
Tryckta texter ger bättre läsförståelse Skolverket,  (2019-08-16)

Myrberg, C., Wiberg, N., 2015.
Screen vs. paper: what is the difference for reading and learning? Insights 28 (2): 49–54. DOI:  (2019-08-16)

Artiklar/övrigt

Sandberg, Katarina, 2019.
Forskning: Elever presterar sämre när de läser på skärm, Skolvärlden 2019-02-20, (2019-08-16)

Grönlund, Å., Kempe, A-L., Wiklund, M., 2019.
Myten om pennan, eller varför man inte ska ’tro’ på forskning utan läsa det finstilta, Datorn i utbildningen 2019-03-07, / (2019-08-16)

Kirschner, P.A., Neelen, M., 2019. ”THE BUTTERFLY WHO DENIED EVER BEING A CATERPILLAR: A MODERN DAY EDUCATIONAL FABLE”, 3-star learning experiences 2019-01-22,  (2019-08-16)